Teknikhistorien är gammal nästan innan den var ny.
Hastigheten svishar blixtsnabbt förbi; ny teknik slår igenom när den är gammal.
Det går fort nu. Hört den förut?
Välkommen till en halvanalog #ThrowbackThursday. Sociala medier som knappt hunnit fylla förskoleklass fylls redan med nostalgi under hashtag. Vi drar vårt strå till stacken denna #tbt-torsdag.
Häng med.
Mycket litet var bättre förr men ibland är det kul att med facit se tillbaka.
Hur gammal var du när du fick din första mobil? Minns du när du surfade på nätet för första gången?
På fråga A säger jag vuxen ålder. 1994, OS i Lillehammer. Alla journalister hade samma lur – och samma ringsignal. Kaos varje dag i presscentret.
På fråga B säger jag vuxen ålder, samma år. Skickad på spetsutbildning från Folkbladet. Fascinerad av att läsa det senaste om Neil Young. Tog med tindrande ögon med den fantastiska tekniken hem till en redaktion där gamla uvar undrade vad man skulle ha den där dreten till…
De mest pessimistiska säger att det finns saker våra barnbarn aldrig kommer att förstå, typ analoga klockor, kursiv handstil, videospelare och kanske också, hemska tanke, papperstidningar.
Jag säger att det finns mer. Mycket mer; moviebox, karbonpapper, att man nyss kunde köpa Ananassplitt för en krona, kassettbandspelare, miniddisc eller nya, tjocka, telefonkataloger på papper varje år.
De kommer aldrig att höra startsignalen från ett 28,8-modem, tvåtaktssaabar med blårök eller förstå storheten med Bevis och Buttheads idiotskratt eller klangen från avgasröret på en nysotad Puch Dakota.
Det kommer också bli svårt att förklara det förnuftiga i hur man analogt handlade på internet via postorderkataloger på papper, vad blixtkuber var eller den blinkande pilen när det började ett nytt program i den andra av de två TV-kanalerna.
Och det är såklart en svår pedagogisk uppgift att förklara nöjet (trots alla brister) med en Amiga eller varför Snake och Donkey Kong var kul trots sin simpla uppbyggnad och trots att man inte kunde skjuta ihjäl någon.
Eller övertyga kids som lever i molnet det fantastiska i att kunna lagra 1,44 Mb på disketter.
Inför millennieskiftet gjordes massor av listor över 1900-talets viktigaste uppfinningar.
En intressant lista toppades av penicillinet och hade internet först på 18:e plats långt efter både poliovaccinet och atombomben.
Andra tycker att mikrovågsugnen (1945) eller de första färg-TV-sändningarna (1948) är hetast medan andra ser bredare och tycker att första hjärttransplantationen (1967) och månlandningen (1969) var viktigare milstolpar i teknikutvecklingen.
Det vore lätt att säga datorn. Men där är det lite svårare vem som var ”först” och vad som var ”dator.”
Många räknar ENIAC, (Electronic Numerical Integrator And Calculator), som den första datorn ENIAC blev färdigbyggd 1946 i USA, vägde 30 ton och var den första generella datorn konstruerad med elektronik. Andra menar att Konrad Zuses Z1 och Z3, relämaskiner från 1936, var först.
Må vara hur som helst med det, men skepsisen var stor inför den nya teknologin. Men möjligheterna var också lockande och kittlande i en värld där allt ännu inte var uppfunnet.
”En elektronisk korrespondensmaskin som gör det möjligt att kommunicera med vem som helst varsomhelst i världen”
Det lät omöjligt, det lät skrämmande men också fantastiskt och beskrevs som science fiction i den amerikanska filmen om framtiden hus med mängder av terminaler till vår hjälp. Terminaler där hustrun beställde kläder från skärmen och mannen gned sig bekymrat om hakan och betalade från en annan.
Det var nästan nyss. Det var 1969, en tid när varken internet eller feminism var ord som riktigt slagit rot i det amerikanska samhället.
Teknikhistoriens utveckling är minikort i människans långa utveckling. Vi fascineras av den först när den tagit nästa språng och vi snabbt blickar bakåt.
Alldeles nyss, 1976, gjorde Sveriges Radio ett tjugo minuter långt inslag under frågeställningen ”Ska vi vara rädda för datorn?”, ett program som i all sin allvarliga omtanke om medborgarna nästan landar i satirens värld.
Då talades det om Datamaskinen som en ond djävulsmaskin med eget liv men att man ”alltid kunde dra ur sladden.”
Det efterlystes saklig, sund upplysning och ”kontrollen över vilka som får ha datorer”.
Restriktiv var ordet i sann svensk kontrollerad utvecklingsanda.
Och igår, 1980, startade ABC-klubben på KTH en BBS, det första ideella svenska forumet som kunde nås via modem av ABC 80-användare, maskinen som skulle bli en folkdator. Åtminstone var det planen för maskinen med 3 MHz-processor som gick i graven på 80-talet.
Några år senare, 1983, närmare bestämt två minuter över två, den 7 april 1983, tog Björn Eriksen emot det första mejlet över internet till Sverige. Året därpå kopplades Sverige (KTH) upp mot Internet.
Och alldeles nyss, 2005, lades den allra första filmen, Me at the zoo” av och med Jawed Karim, upp på YouTube.
Allt det här finns på sajten #internetmuseum. En fantastisk faktabank, ett elektroniskt museum.
Titta själv och njut av historielektionen. Och lyssna på modemet. Hur kul som helst.
Och tänk då en sekund på hur man kommer att skratta åt Iphone 6, molnet och Twitter om några år.
###
### ”Barnens pengar går till Brynäs tröjor.” Ingen bra start för En Bra Start i Gävle. Men ta rubrikerna med en nypa salt – så illa är det inte.
### 257 miljoner av kommunala medel för att få vindsnurrorna att snurra. Var utkrävs ett ansvar för den miljonrullningen?
### Apropå saker från förr; blir glad varje gång jag får tag i en Trocadero eller en Cuba-Cola.
### Jag ser en ”familjebild” från dopet och tror inte mina ögon. Gör människorna parodi på sig själva? Hattarna från helvetet.
### Man läser ibland snärtiga citat på nätet. Som det här av kapitalisten Bo Sandell ; ”När kommunismen begraver kapitalismen, står nån jävel där och säljer skyfflarna”
### Inte nog med att det börjar komma frost på marken – alla dessa annonser för julbord och julfester!
### En sista resa till vintervilan. Alltid lika mycket höst den dagen tvåhjulingen ska till idet. Ses i april.
Tack för att jag fick ta av er tid!
Comments are closed.